Dags för del 2 i enligtOs utmaning, bokstaven B!

1. B som är böcker. Köper du mycket böcker? Nya eller begagnade? Eller brukar du kanske få dem eller låna dem? Är det vissa böcker som du måste äga?
För mig är ägandet av böcker nästan lika viktigt som att läsa dem. Jag köper väldigt mycket böcker, både nya och begagnade. Jag får en del böcker från snälla förlag och från de olika bokbyten jag varit med i. Jag får sällan böcker i present av nära och kära, dom vet nog inte riktigt vad dom ska köpa som jag inte redan läst.

Jag köper numera mest pocket, både av ekonomiska och utrymmesskäl, men riktigt bra böcker eller fina böcker vill jag ha hårda och inbundna. Vissa författare, som Diana Gabaldon, köper jag direkt när det kommer ut en ny. Lånar böcker gör jag sällan, jag vill som sagt äga det jag läser.

2. B-filmer är rätt kassa filmer. Berätta om en riktigt dålig bok som du läst.
Riktigt dåligt... jag läser sällan dåliga böcker. Men en rätt kass är Justin Case av Meg Rosoff. Den var bara... konstig.

3.  A-laget är dessutom bättre än B-laget. Finns det mer eller mindre fin litteratur? Ge exempel på båda och förklara hur du tänker.
Jag tycker så vansinnigt illa om begreppen finlitteratur och fullitteratur. Vem är det som bestämmer att vissa böcker är finare och bättre och står högre än andra? Jag läser in både förakt, elitism och taskig människosyn i det behovet att stämpla författare och böcker med vissa etiketter. Jag har en ganska bred smak och läser allt från ungdomsromaner till deckare och bästsäljare till nobelpristagare. Även om den övervägande delen av min läsning är populärlitteratur eller vad man ska kalla det. För mig existerar inte fin eller ful. Däremot finns det både bra och dåliga böcker, och vad det är är ytterst subjektivt.

Det som är viktigt för mig personligen är att det är en välskriven bok. En bok som ger mig något när jag läser den. Att jag blir berörd, eller underhållen, eller skrämd. Huvudsaken är att den väcker en känsla hos mig. Om den sedan hyllas eller sågas på landets kulturredaktioner spelar ingen roll.

4. Läser du många biografier? Berätta om en favorit. Vems biografi vill du gärna läsa? Vems kan du vara utan? Vad tycker du om ”fejkbiografier” där verkligheten och det fiktiva blandas? Har du läst någon?
Jag gillar att läsa biografier. En av mina favoriter är Nikki Sixx The heroin diaries, som egentligen kanske inte är en biografi utan en inblick i ett år av hans liv när det snurrade på som värst. Boken består av hans dagboksanteckningar varvade med nyskrivna kommentarer. Jag läste originalutgåvan på engelska och det är också en visuell bok med blanka blad, många illustrationer och fotografier.

Två andra mycket bra biografier som jag läst på senare tid är Rött land, röd jord av Ming Wang-Sonnerup och En fri röst av Ayaan Hirsi Ali. Det är två starka kvinnor som berättar om sina liv och uppväxter under förtryck. Intressant och tankeväckande läsning.

En biografi jag gärna vill läsa är Patrick Swayzes The Time of my Life, som han skrev tillsammans med sin fru Lisa Niemi. Jag har ingen större lust att läsa kungligheternas eventuella biografier, i så fall om deras liv granskas och berättas om av någon annan än dem själva.

Fejkbiografier kan också vara mycket bra, om det klart framgår att det är påhittat så man inte känner sig lurad efteråt. Curtis Sittenfeld Presidentens hustru är ett lysande exempel på en bra sådan. Jag gillade också Arthur Goldens En geishas memoarer, men jag gillar inte att jag faktiskt gick på att det var en sann berättelse. Det blev jag varse först i författarens efterord, och då kände jag mig både trög och besviken.