Den stora matchen - Arnaldur Indridason

Sommaren 1972. Reykjavik vimlar av utländska journalister, schackentusiaster och handelsattachéer, Kalla kriget har kommit till Island. Här förbereds århundradets match - Bobby Fischer mot Boris Spasskij, USA mot Sovjet. En duell som handlar om mycket mer än bara schack.
 
Samtidigt verkar det bara vara Marion Briem som bryr sig om att en sjuttonårig pojke överfallits brutalt på en av stadens biografer. Vem ligger bakom attacken?
 
Kommentar:

Arnaldur Indridasons förra bok i Erlendur Sveinsson-serien, Den kalla elden, lämnade efter sig ett slut öppet för olika tolkningar. Kanske lämnade han slutet och Erlendurs öde avsiktligt höljt i dunkel för att han själv inte riktigt vet? Jag vet inte, och jag vill egentligen inte veta heller. Jag tar det som det kommer.

Nu, i den tionde boken i serien, förflyttas vi fyrtio år bakåt i tiden och det är Erlendurs mentor Marion Briem som är huvudpersonen. Liksom Erlendur präglas Marion av ensamhet och en närvaro av sorg och död. Och även om det är intressant att få lära känna Marion bättre så är han ingen Erlendur. Jag saknar honom. Erlendur gör dock sitt inträde på bokens sista sidor, som en ung trafikpolis med sorgsna ögon. Jag är nyfiken på vart det bär av i nästa bok med den unge Erlendur.
 
Arnaldur Indridason är en av mina favoritförfattare. Han har en sådan förmåga att beskriva miljöer och stämningar utan att direkt uttrycka dem, jag älskar mörkret, det karga, det isländska och nordiska, och den ständigt närvarande melankolin och ödsligheten. Med det sagt så är Den stora matchen den av hans böcker som jag tycker minst om. Kanske beror det på att historien och det kalla kriget inte intresserar mig så mycket. Eller kanske beror det på avsaknaden av Erlendur.
 
 
Fakta:
Originaltitel: Einvígið
Förlag: Norstedts
Antal sidor: 302
Utgivningsår: 2014
Första meningen: Inte förrän filmen var slut, ljuset tänts, och alla hade lämnat salongen upptäckte vaktmästaren kroppen.
 
Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är Bokstunder, och dagarna går.. och Bokdamen.
Visa fler inlägg