Lyckan säljs separat - Lolly Winston
Elinor Mackey har alltid gjort allting enligt regelboken, och i precis rätt ordning - utbildning, karriär, äktenskap - men en dag ställs livet på ända. Efter att ha försökt och kämpat i två år för att nå nästa steg i livet får Elinor reda på att hon inte kan få barn.Allt läkarna säger är att det antagligen beror på åldern. Så fyrtio år gammal drar hon sig undan med sitt krossade hjärta, och stänger ute tillvaron som svikit henne.
Ted, Elinors make, är en framgångsrik fotvårdsspecialist som också alltid gjort allting rätt. Men när han plötsligt möter fel kvinna vid fel tillfälle begår han ett stort och ödesdigert misstag.
Kommentar:
Det här är både en sorglig och rolig berättelse om Elinor och hennes krisande äktenskap. Barnlösheten tär på dem båda, och medan maken Ted är otrogen tar Elinor sin tillflykt till tvättstugan där de blanka, varma, snurrande maskinerna fungerar som en terapi för henne.
Boken är välskriven och handling och karaktärer är trovärdiga. I början var det lätt att döma Ted för hans handlande och avfärda älskarinnan Gina som blåst, men efterhand så inser man att det inte finns någon bov i dramat, utan alla karaktärerna är komplexa, och också mänskliga. Jag gillar särskilt Elinor och hennes lite bittra, sarkastiska humor.
Jag tycker det här är en ganska bra bok, den tacklar svåra ämnen men gör det på ett lättsamt sätt utan att för den skull skämta bort någonting. Slutet tyckte jag inte riktigt om, det lämnade för mycket oklart, men å andra sidan är det både realistiskt och precis som livet självt, ofärdigt.
Fakta:
Förlag: Norstedts
Antal sidor: 310
Utgivningsår: 2008
Första meningen: Det är när Elinor Mackey håller på att rensa ur sin handväska (hur har munstycket till en vattenspridare hamnat där?) som hon upptäcker att hennes man Ted är otrogen.
Tjuvarnas stad - David Benioff
Det är vintern 1942 och Leningrad är belägrat av tyskarna. Den sjuttonårige Lev ertappas med att stjäla från en död tysk fallskärmssoldat och i en cell tillsammans med desertören Kolja genomlever han natten i väntan på den oundvikliga avrättningen. Men istället för en kula i nacken tidigt på morgonen får de två männen ett märkligt uppdrag. Den ryske översten behöver tolv ägg till sin dotters bröllopstårta och de får fem dagar på sig att skaffa dem. Om de lyckas, får de behålla livet. Men om de misslyckas verkställs dödsdomen.
Jakten på en bonde med värpande höns går genom de laglösa gatorna i Leningrad, runt i den skövlade landsbygden och bakom tyskarnas frontlinjer. Den ohyggliga kylan, den gnagande hungern, kriminella element, skjutglada tyskar och kämpande partisaner är ett ständigt hot, men mellan de två pojkarna, den buttre och reserverade Lev och den utåtriktade och ständigt optimistiske Kolja, växer långsamt en stark vänskap fram.
Kommentar:
Tjuvarnas stad har kallats för en sorgmunter berättelse, och det är en bra beskrivning. Det är en sorts munter stämning över hela berättelsen, trots att Lev och Kolja är med om rysliga saker. Och samtidigt blir man berörd av alla vedermödor, kylan, svälten, kriget, de olika livsöden man som läsare stöter på i boken. Det är en fantastisk historia, och en fantastisk mix av känslor.
Dessutom känns den trovärdig, även det absurda med jakten på ägg mitt i ett brinnande krig, känns helt normalt och inte mer absurt än något annat i det krigshärjade Leningrad där burkar med jord (som innehöll rester av smält socker från ett bombat varuhus) såldes på torget som mat.
Jag tyckte om Lev och Kolja, deras olika personligheter, och hur deras vänskap växte fram. Det är två karaktärer som kommer att finnas kvar i mina tankar länge. Hela boken gjorde ett stort intryck, det här är en mycket bra och läsvärd historia!
Fakta:
Förlag: Månpocket
Antal sidor: 248
Utgivningsår: 2009
Första meningen: Min farfar, knivmannen, dödade två tyskar innan han fyllde arton.
Den utstötte - Sadie Jones
Andra världskriget är över och nioårige Lewis Albrights far har precis lämnat det militära. Pappan ställer snabbt om till förortslivet - cocktail vid halv sju, kyrkan på söndagar - medan Lewis och hans mor rymmer ut på picknickar i skogen, precis som de gjorde under krigsåren. Men en dag kommer de inte tillbaka från ett av sina äventyr, och när Lewis hittas ensam vid floden är katastrofen ett faktum.
Efter moderns tragiska död går Lewis in i sig själv, blir tyst och alltmer destruktiv. Snart är han ensam och utstött. Endast vännen Kit ser hans sorg och växande ursinne , och hon lovar sig själv att rädda honom. I sina försök att befria både sig själv och Lewis, utmanar hon det lilla samhällets trångsynta normer. Och steg för steg drivs Lewis till en, kanske, oförlåtlig handling.
Kommentar:
Det här är riktigt bra, men det är nog ingen bok jag kommer att läsa om, för det var obehaglig, mörk och deprimerande läsning. Det gör så ont i hjärtat att läsa om Lewis utanförskap, hur trasig han är, hur dåligt han mår, och hur (nästan) ingen bryr sig.
Men det blir nästan för mycket, för svart. Här finns en hel radda av destruktiva beteenden: fysisk misshandel, alkoholmissbruk, självskärning och dessutom incestuösa inslag. Det är välskrivet och klaustrofobiskt, man dras in i boken och det är mycket svårt att lägga den ifrån sig. Jag tror den kommer att finnas kvar i tankarna länge framöver.
Fakta:
Förlag: Månpocket
Antal sidor: 354
Utgivningsår: 2009
Första meningen: Ingen var där och mötte honom.
Lite nytt om Diana Gabaldon
På bloggen Outlandish Observations kan man också läsa att bok nr 8 är planerad till hösten 2013. Ett tag att vänta på nästa godbit alltså, men det hör ju till vanligheterna. Och den som väntar på nåt gott...
Inte han! - Sheila O'Flanagan
Det är få som tror att Andie och Jin verkligen är syskon. Allra minst de själva. Tillsammans med Kevin, den stora affärsmannen, lever Jin sitt jetset-liv och kan inte förstå hur Andie kan leva ett så vanligt och trist liv som lärare. Utan man dessutom... Men när Cora, deras mamma, kommer tillbaka från en kryssning i Västindien med en ung man vid sin sida, förenas systrarna omedelbart. Vem är snyggingen? Och vad gör han med deras mor?!
Cora har varit änka i över ett år och det enda hon vill nu är att ha roligt. För första gången på länge känner hon sig älskad och har därför svårt att ta döttrarnas oro på allvar. Men kanske är det precis vad hon borde göra?
Kommentar:
Jag har tidigare läst Luftslott och Den jag ville ha av O'Flanagan, och jag var inte så vidare förtjust i någon av dem. Det var okej läsning, men inte så mycket mer. Men Inte han! tycker jag betydligt bättre om.
Jag gillar den här historien om de två systrarna som är väldigt olika varandra, men förenas när de tillsammans måste luska ut hur det kan komma sig att deras mamma har en ung, snygg pojkvän. Betalar hon honom? Är han en sol-och-vårare? För det kan väl aldrig vara kärlek?
Möjligen är berättelsen något för lång och utdragen, samma känsla som jag haft när jag läst hennes tidigare böcker, och slutet var ett ingenting. Det gillar jag inte. Men på det stora hela är det en underhållande historia, med karaktärer som jag tyckte om och kändes verkliga.
Fakta:
Förlag: Pocketförlaget
Antal sidor: 475
Utgivningsår: 2007
Första meningen: Andi Corcoran gick ut ur sovrummet, skakade undan sitt kopparblanka hår och harklade sig strupen.
(Detta måste förresten vara den sämsta första-meningen ever, med både stavfel på huvudpersonens namn och "harklade sig strupen" - det står precis så i min utgåva :-)
Nytt om Nordkorea
Min fascination för Nordkorea väcktes när jag läste Caroline Salzingers Hälsning från ondskans axelmakter, och jag har letat efter böcker om livet i den bisarra diktaturen, utan större framgång. Nu läser jag i NY Times bokblogg att det har kommit ut inte mindre än tre stycken titlar som verkar intressanta. Nothing to envy - Ordinary lives in North Korea av Barbara Demick verkar vara precis den sortens bok jag letar efter. Demick har följt sex vanliga nordkoreaners liv, en kvinnlig doktor, ett förälskat par, en fabriksarbetare och en föräldralös. Den åker nu direkt in på min "Vill-läsa"-lista.
De övriga titlar som NY Times skriver om är The hidden people of North Korea. Everyday Life in the Hermit Kingdom av Ralph Hassig och Kongdan Oh samt The Cleanest Race, How North Koreans See Themselves - and Why It Matters av B.R Meyers.
Det osynliga berget - Carolina De Robertis
Pajarita växer upp på de stora vidderna i norra Uruguay men flyttar som nygift till den myllrande huvudstaden Montevideo. Hon är den första i raden av starka, självständiga Firelli-kvinnor som vägrar att låta sig kuvas och som förenas av kärleken till familjen och hemlandet.
Hennes dotter Eva är en rebellisk poet som flyr till Buenos Aires efter en traumatisk händelse i ungdomen. Där skapar hon sig ett nytt liv och sugs in i den sydamerikanska politikens strömvirvlar.
Dotterdottern, Salomé, upprörs över orättvisorna i 1960-talets Uruguay. Driven både av kärlek och av ideal går hon med i den vänsterradikala stadsgerillan Tupamaros. Men hon tvingas betala ett omänskligt högt pris för sitt engagemang...
Kommentar:
Monte. Vide. Eu. Dessa tre ord återkommer ofta i historien och syftar på de ord som den portugisiske sjöman som siktade land yttrade, och som gav namn till staden. Jag ser ett berg, betyder det, men det finns egentligen inget berg i närheten av Montevideo, bara en kulle. Därav titeln Det osynliga berget.
Det osynliga berget är en släktsaga om tre generationer kvinnor. Tre starka kvinnor - Pajarita, Eva och Salomé - vars liv vi får följa under större delen av 1900-talet. Och det är verkligen kvinnornas bok, männen står antingen i bakgrunden, försvinner, byter kön(!) eller är elaka och brutala.
Det är framför allt två saker som gör den här boken till något utöver det vanliga; det vackra, bitvis poetiska språket som flyter så lätt och väver samman historien till en njutning att läsa, och så det att den utspelar sig i Uruguay, ett land som jag aldrig läst någon roman om tidigare. Det är lärorikt att lära känna Uruguay, detta "Sydamerikas Schweiz" som på 1930-talet var ett av världens tio rikaste länder med hög social välfärd.
Här finns allt - kärlek, sorg, passion, våld, dramatik, magik - och jag kan lova att det är en riktig läsupplevelse! Den sista tredjedelen av boken, Salomés historia, var den som berörde mig mest, och de politiska händelserna och gerillarörelsen var mycket intressanta att läsa om. Och inte minst har boken även ett fantastiskt bra slut!
Det är en lysande debutroman som Carolina De Robertis åstadkommit, och Det osynliga berget har bland annat utsetts som en av fjolårets bästa böcker av The San Fransisco Chronicle, och en av fjolårets tio bästa böcker av O Magazine. Carolina De Robertis bor i Kalifornien, men har urugyanska föräldrar. Även om boken är skönlitterär så är mycket hämtat från hennes egen familj och dess historia.
Fakta:
Förlag: Forum Bokförlag
Antal sidor: 416
Utgivningsår: 2010
Första meningen: När Salomé äntligen skrev till sin dotter - som vid det här laget var en ung kvinna, en främling som bodde hundratals mil ifrån henne - påpekade hon att allt som försvinner finns kvar någonstans, som om detta faktum hade kunnat vrida klockan tillbaka och rädda dem båda.
Sista sommaren (med dig) - Ann Brashares
Så länge Alice kan minnas har hon varje sommar varit på familjens sommarparadis på Fire Island utanför New York. Trots att Alice och hennes storasyster Riley nu är vuxna är sommaren på ön fortfarande en höjdpunkt. Den här sommaren jobbar Riley som livräddare på stranden och Alice har sommarlov från sina studier.
Granne med familjen bor Rileys bästa vän Paul. Efter flera års frånvaro från ön har han nu återvänt. Till en början känns allt som det alltid gjort. Paul och Riley utmanar varandra i kappsegling medan Alice sitter på stranden och läser. Men ju längre sommaren går desto mer upptäcker Alice och Paul att de har starkare känslor för varandra. Under hela sin barndom har de umgåtts mer som syskon än som vänner, så känslorna känns nästan förbjudna. Men framför allt känner de sig olustigt svekfulla mot Riley. Men något svartare och mer tragisk hotar att komma emellan...
Kommentar:
Ann Brashares är författaren bakom Systrar i jeans-böckerna, och det här är hennes första vuxenroman. Men särskilt vuxen skulle jag nog inte kalla den.
Det är en ganska söt och snäll historia, och man får även gråta en skvätt. Jag köper inte historien eller huvudpersonerna helt, då de verkar betydligt yngre än det är meningen att de ska vara i boken, och jag förstår inte riktigt att de bara inte kan PRATA med varandra - men det är klart, då hade det här varit en helt annan berättelse...
Jag gillade i alla fall det här, det är lättsam läsning och det underhåller för stunden, men jag tror inte att den här historien kommer att leva kvar i minnet särskilt länge.
Fakta:
Förlag: Bonnier Pocket
Antal sidor: 287
Utgivningsår: 2008
Första meningen: Alice satt på färjekajen och väntade på Paul.
Vita nätter - Ann Cleeves
Midsommar på Shetlandsöarna, den tid på året när fåglarna sjunger vid midnatt och solen aldrig går ner. I en avlägsen dal, precis vid vattnet, ligger Herring Gallery. Här förbereder man en vernissage, och Jimmy Perez, poliskommissarie på ön, är en av gästerna. Det är förvånansvärt nog ganska glest med besökare, trots att många inbjudits. Så anländer en okänd, välklädd man, går fram till en målning och brister ut i häftig gråt. Perez tar honom åt sidan och det framgår att mannen inte vet vem han är och varifrån han kommer. Och så är han plötsligt försvunnen. Nästa dag hittas han mördad i en lada intill, med en clownmask för ansiktet...
Kommentar:
Jag vill verkligen inte lämna Shetlandsöarna, så det är med lite sorg i hjärtat som jag lägger denna andra bok i Ann Cleeves Shetlandssvit ifrån mig. (Första boken Svart som natten och tredje boken Rött stoft har jag tidigare läst, bok fyra Blue lightning kommer ut på engelska i februari.)
Jag älskar de här böckerna och Shetlandsöarna mer och mer. Jimmy Perez har blivit min nya favoritkommissarie. Jag vill vara ensamvargen Jimmy Perez och liksom honom lösa mordfall på de karga öarna. Eller, jag vill nog förresten vara Fran; bo i mitt lilla hus, måla mina tavlor och vara hans förtrogna.
Jag har hyllat Ann Cleeves i mina båda tidigare recensioner, så det känns som att jag upprepar mig själv, men hon är en lysande författare. Hon berättar i ett lågmält och långsamt tempo, men det är ändå väldigt spännande hela tiden. Trots att hon skriver om mord och otäcka saker så blir det aldrig ruggigt och våldsamt, utan det ligger hela tiden en mysig och hemtrevlig stämning över alltihop. Miljöskildringarna och personporträtten är så levande så att det känns som att man befinner sig på plats.
Hon är också en väldigt jämn författare, alla de här tre böckerna är lika bra, och det hör inte till vanligheterna att en författare lyckas få till tre fullpoängare i en serie. Nu har jag mycket höga förväntningar på bok nummer fyra som jag kommer kasta mig över direkt den kommer ut, jag har inte tålamodet att vänta på översättningen.
Har ni inte bekantat er med Ann Cleeves så tycker jag absolut att ni ska göra det!
Fakta:
Förlag: Bonnier Pocket
Antal sidor: 400
Utgivningsår: 2009
Första meningen: Passagerarna strömmade i land från kryssningsfartyget.
Svart som natten - Ann Cleeves
Det är en kall januarimorgon och staden Lerwick på Shetlandsöarna ligger under ett djupt täcke av snö. Korparna seglar fram över den ensamstående mamman Fran Hunter som just har lämnat sin dotter i skolan och är på väg hemåt när hennes blick plötsligt dras till den frusna marken och ett konstigt bylte som ligger i snön. Det visar sig vara en ung kvinna, strypt med sin egen halsduk. Fran känner genast igen henne som grannflickan Catherine Ross. Shetlandspolisen kallar genast på förstärkning från Skottland. Bland invånarna sprids nyheten om mordet blixtsnabbt och rykten om att stadens ensling Magnus Tait är inblandad i mordet börjar florera. När kommissarie Jimmy Perez ignorerar ryktena och istället börjar kartlägga vad som egentligen hänt sprider sig misstankarna vidare och lägger sig som en skugga över den lilla staden. Grannarna kastar illvilliga blickar på varandra och för första gången låser man sin ytterdörr. Alla känner alla – men en av dem är en mördare. Vem?
Kommentar:
Det här är den första delen i Ann Cleeves Shetlandskvartett, en deckarserie i fyra fristående delar som utspelar sig på Shetlandsöarna. Jag läste bok nummer tre i serien, Rött stoft, i somras och jag föll som en fura. Den var enormt bra och spännande, och i väntan på del fyra (som ännu inte kommit ut) så läser jag nu del ett och två i serien.
Och det här är också så bra! Det är fantastiska miljöskildringar och trovärdiga karaktärer som jag fastnar för och tycker om. Ann Cleeves skildrar så skickligt den där speciella atmosfären som finns i ett isolerat samhälle. Det är ett lugnt tempo, det är välskrivet, och det är en spännande mordgåta (eller egentligen två mordgåtor) som nystas upp. Det är inte lätt att gissa vem - eller vilka - som är mördaren.
Fakta:
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Antal sidor: 383
Utgivningsår: 2007
Första meningen: Klockan var tjugo minuter över ett på nyårsdagens morgon.
Flickan från tjugotalet - Sophie Kinsella
Lara har alltid haft en väldigt livfull fantasi. Men nu börjar även hon undra om hon kanske håller på att bli galen. Normala kvinnor hemsöks väl inte av spöken? Men, Lara har fått besök av sin gamla döda släkting tant Sadie – i form av en ung, rättfram Charlestondansande kvinna. Sadie vill ha hjälp att hitta ett försvunnet halsband, utan det kan hon inte lämna jordelivet. Till råga på allt har Lara alldeles fullt av egna problem – utan döda släktingar – hennes bästa vän och affärskompanjon har rymt till Goa och hon har precis blivit lämnad av sin pojkvän. Men när Lara umgås med Sadie händer det spännande och dekadenta saker, Sadie kanske till och med är lösningen på några av hennes problem?
Kommentar:
Sophie Kinsella är en av mina favoriter på chick-lit sidan, hennes böcker brukar hålla en hög kvalité, de är hysteriskt roliga och karaktärerna är skruvade. Här är huvudpersonerna lite nedtonade, men särskilt normala kan man inte kalla dem då det handlar om en 105-årig gammelmoster som i 20-talstappning hemsöker sin unga släkting, som är den enda som kan se henne.
Jag har lite svårt för det här spöktemat, det måste jag erkänna... Jag tyckte också att boken i många avseenden kändes mer som en ungdomsbok än en vuxenroman. Det positiva är att det är en vänskapsrelation mellan två kvinnor som är i fokus. Visst finns det en romantisk historia (eller två) i berättelsen, men det är inte det som är det centrala. Dessutom är det en originell handling, och det är ett plus.
På det stora hela så tycker jag att det är en underhållande historia, som har en lite allvarligare ton än de ytliga Shopaholic-böckerna, men jag tycker inte att Kinsella når upp till sin vanliga standard.
Fakta:
Förlag: Damm Förlag
Antal sidor: 350
Utgivningsår: 2010
Första meningen: Grejen med att ljuga för sina föräldrar är att man gör det för att skydda dem.
Lästa böcker 2010
- På vinst eller förlust - David Nicholls (100102)
- Den hemliga historien - Donna Tartt (100106)
- Ett hjärta av eld - Senait Mehari (100108)
- Känns det fint att finnas en dag till? - Lena Sundström (100109)
- Flickan från tjugotalet - Sophie Kinsella (100112)
- Svart som natten - Ann Cleeves (100114)
- Vita nätter - Ann Cleeves (100117)
- Sista sommaren (med dig) - Ann Brashares (100119)
- Det osynliga berget - Carolina De Robertis (100123)
Känns det fint att finnas en dag till? - Lena Sundström
Lena Sundström åker till Kuba, återupprättar sin heder som guldfiskägare och funderar på att röka på ute i garaget.
En man i en gul keps försvinner spårlöst från ”Allsång på Skansen”.
På ett föräldramöte står en pappa och skriker ”det här bryter mot Genevékonventionen”.
Känns det fint att finnas en dag till? handlar om sådant som bara händer i verkligheten. Lena Sundström kommenterar och funderar över sin samtid, sina grannar, polare, bilister, husdjursägare, nakenbadare, skattebetalare, mobilabonnemangskunder och krig som alltid rasar någon annanstans.
Kommentar:
Jag har alltid gillat Lena Sundström och läser med glädje hennes skarpa och träffsäkra krönikor i Aftonbladet. Nu har jag även testat henne i bokform, och det med denna hennes andra bok, Känns det fint att finnas en dag till. Det är annars hennes tredje och senaste bok som blivit mest uppmärksammad, Världens lyckligaste folk, som nominerades till Augustpriset.
Den här boken är en samling krönikor som man kan läsa en här och där när andan faller på, men man kan också läsa den i en följd. Det handlar om vardagliga funderingar, ofta med en allvarlig ton i botten, det är roligt, och man känner igen sig i väldigt mycket. Rubrikerna på krönikorna säger allt: "I regel brukar det vara tvärtom", "Varför man inte får slå ihjäl stockholmare", "Måste du blanda in mig i vårt förhållande?", "Bland tomtar och troll och kommunister", och så vidare...
Om jag gillade Lena förut, så älskar jag henne nu.
Ett hjärta av eld - Senait Mehari
Senait föddes 1974 i Eritrea, mitt under pågående inbördeskrig. Som nyfödd stängdes hon in i en resväska av sin mamma och övergavs. När hon var fem år lämnade hennes pappa henne till en gerillaarmé för att tränas till barnsoldat. Sex år gammal beordrades hon att gräva ner lik och skjuta med en kalasjnikov.Senait överlevde år av svält, sjukdom och misshandel innan hon 1983 flydde till Sudan, där hon levde i fyra år. Efter det skickades hon och hennes systrar till pappan i Tyskland, där han återupprepar mönstret med hot och fysisk misshandel, och femton år gammal rymmer Senait hemifrån. Hon lever med uteliggare under Hamburgs broar, men tar till sist kontakt med de sociala myndigheterna som ordnar ett boende åt henne. En rad svåra år återstår innan hon lyckas försonas med sitt förflutna och kan börja bygga upp sitt liv på nytt.
Kommentar:
Enligt Rädda Barnen finns det idag fler än 300.000 barnsoldater som deltar i mer än 30 väpnade konflikter världen över. Det här är Senaits berättelse om sin resa från ett liv som barnsoldat i Eritrea till musikartist i Tyskland.
Det är en stark berättelse av en stark kvinna, och den berörde mig väldigt mycket. Det går inte riktigt att ta in hennes upplevelser, att först överges av sin mamma, sedan misshandlas och överges av sin pappa, för att sedan leva med rebellsoldater ute i öknen. Ständigt hungrig, så hungrig att hon åt jord. Känna lukten av lik, och tvingas att begrava de omkommna soldaterna. Få en AK 47:a i händerna och vara beredd att döda. Och ändå andas hennes berättelse inte någon bitterhet. Förutom att hennes historia är inspirerande, är den också lärorik.
Boken har blivit omdebatterad och sanningshalten har ifrågasatts, men Senait står för allt hon skrivit. Det är alltid tråkigt med sådana diskussioner, för det sår ett frö av tvivel hos mig som läsare och jag börjar ifrågasätta och vet inte riktigt vet vad jag ska tro. Men jag väljer att tro på Sinait. Även om det kan vara minnesbilder och detaljer som förväxlats så tror jag på huvuddragen i hennes historia.
Senait bor nu i Berlin där hon gjort musikkarriär, bland annat med den här låten "Herz aus Eis" som hon kom fyra med i den tyska melodifestivalen 2003. Kolla in klippet nedan.
Fakta:
Förlag: Bra Böcker
Utgivningsår: 2007
Antal sidor: 288
Första meningen: När jag för första gången gick ut ur mina farföräldrars hus på den dammiga trånga gatan mellan de sneda envåningshusen, samlades grannbarnen och skrek: "Senait, barnet i kofferten - koffertbarnet är här!".
Den hemliga historien - Donna Tartt
När Richard Papen börjar college accepteras han snart av skolans innersta intellektuella krets. De är människorna han vill vara med, som han fascineras av, men han inser snabbt att de inte bara är kultiverade och spännande - något som han själv gärna velat vara - utan att de ägnar sig åt mycket mer än vanligt collegeliv. Dessa sex ungdomar testar målmedvetet och dekadent alkohol, droger och ritualer i sann dionysisk anda men deras lekar går snabbt för långt och någon måste ta skulden.Kommentar:
Det här är en bok som jag helt missade när den kom ut (på svenska 1993), och hörde talas om den först för något år sen och då i sådana svallande ordalag att jag anade att den var något alldeles extra. Och visst lever den upp till sitt rykte som en kultbok.
Det är kanske inte så konstigt att just jag gillar det här, eftersom den utspelar sig på en internatskola i Vermont. Jag har en förkärlek för den typen av miljöer, det är lite instängt, inskränkt, och intellektuellt på samma gång.
Historien är spännande och välskriven. Redan i inledningen får man veta att det sker ett mord, och vägen dit byggs upp sakta men säkert. Men det är först efter mordet som historien eskalerar i en mörk, okontrollerad spiral av händelser, och man vet inte riktigt hur det kommer att sluta. Det är en berättelse som kommer nära inpå, som jag inte kunde sluta tänka på, och även karaktärerna började leva sina egna liv i mitt huvud.
Det är också en tidlös bok, för det är inte mycket som avslöjar vilket år handlingen utspelar sig. Själva kärnan skulle lika gärna kunna utspela sig på 20-talet, då huvudpersonerna är som hämtade från det förflutna i sitt sätt att klä sig, prata, och bete sig. Det är endast på grund av sidohandlingarna som innefattar de övriga eleverna, drogerna på campus, tv-programmen etc som det avslöjas att vi befinner oss i nutid.
Hypnotiserande läsning som rekommenderas om ni liksom jag missat detta!
Fakta:
Förlag: Bonnier Pocket
Utgivningsår: 2009 (1993)
Antal sidor: 703
Första meningen: Snön uppe i bergen smälte och Bunny hade varit död i flera veckor innan vi började inse vilken allvarlig sitution vi befann oss i.
På vinst eller förlust - David Nicholls
När nittonårige Brian börjar på universitet är hans främsta mål att bli av med oskulden och att bli uttagen till det tv-sända frågesportprogrammet University Challenge. Han lyckas komma med i laget och blir samtidigt upp över öronen förälskad i sin medtävlare Alice Harbinson. Brian uppvaktar Alice på alla tänkbara sätt, bjuder på romantiska middagar, skriver dikter tillägnade henne och försöker imponera på henne genom att låtsas vara allt det han inte är: världsvan, cool och självsäker. Kommentar:
Det här är något av det roligaste jag läst på länge, en "lad-lit" i samma anda som Sue Townsends Adrian Moles dagbok.
Det är 80-tals nostalgi i massor, dialogen är rolig, och Brians tankegångar är ännu roligare. Besöket hemma hos Alices föräldrar är en komisk höjdpunkt och man både skrattar och lider med Brian. Jag gillar anti-hjälten Brian som, liksom Alice, inte porträtteras som stereotyper i form av snälle gode tönten och rika snobbiga elaka prinsessan, utan de är mångsidiga och mänskliga och lätta att tycka om.
David Nicholls är en av manusförfattarna bakom en av (i mitt tycke) världens bästa tv-serier Kalla fötter.
Fakta:
Förlag: Norstedts pocket
Antal sidor: 368
Utgivningsår: 2007
Första meningen: Alla unga människor oroar sig, det är naturligt och oundvikligt när man växer upp, och vid sexton års ålder oroade jag mig mest av allt över att jag aldrig mer skulle lyckas åstadkomma något lika fint och rent och ädelt och sant som mitt avgångsbetyg från grundskolan.
Bokslut 2009
Under 2009 har jag hunnit med att läsa 117 böcker. 43 amerikanska, 40 svenska, 19 brittiska, 5 irländska, 3 franska, 2 danska och enstaka från Tyskland, Australien, Spanien, Somalia, Iran och Canada. 85 är skrivna av kvinnliga författare, 32 av manliga.
Vilka har då varit bäst under året? Det är inte det lättaste, då jag läst så vansinnigt mycket bra... men jag har gjort ett försök att gallra fram mina favoriter från läsåret som gick.
I facket skönlitteratur har jag sorterat in det mesta jag läst under året, så där är det extra svårt att plocka ut en favorit bland alla favoriter... men om jag begränsar mig till de som getts ut under 2009 så väljer jag Så fick vi se slutet - Joshua Ferris, som är en tragikomisk historia om livet på en reklambyrå i Chicago. Jag tyckte också mycket om Kärlekens arkitekt - Emilio Calderón, en spionroman/kärlekshistoria som utspelar sig under spanska inbördeskriget. Båda kom ut i pocket under året.
Mina favoriter i chick-lit genren måste också få bli två stycken. Nästa sak på min lista - Jill Smolinski och Den man älskar - Emily Giffin. De har båda två en djupare sida, och är inte bara ytlighet. Men charmiga och underhållande!
En deckare jag vill slå ett extra slag för är Rött stoft - Ann Cleeves. Den utspelar sig på Shetlandsöarna, och jag fastnade verkligen för miljöbeskrivningarna och persongalleriet.
De bästa spänningsromanerna är Nattfåk - Johan Theorin, en blandning mellan spökhistoria och deckare som utspelar sig på norra Öland, och en gammal goding i form av Värdshuset Jamaica - Daphne du Maurier. Det är högklassig spänning och underhållning som håller än i dag trots att den är skriven för över 70 år sedan.
Bästa biografi är En fri röst - Ayaan Hirsi Ali. En mycket stark och intressant berättelse av en kvinna som blivit en internationell symbol för kvinnokamp. Hennes kritik mot islam har lett till att hon hotats till livet och fått gå under jorden.
Bland verklighetsskildringarna finns det ett par som sticker ut och det är 102 minuter - Jim Dwyer och Kevin Flynn, som berättar om kampen för överlevnad inne i World Trade Center. Det är oerhört spännande och omskakande läsning. Jag blev också väldigt förtjust i Vi köpte ett zoo - Benjamin Mee, som är en inspirerande historia om journalisten Benjamin som köper ett fallfärdigt zoo på engelska landsbygden. Sen måste jag även lyfta fram Leila - Alexandra Cavelius som är obehaglig läsning om en flickas öde under kriget i forna Jugoslavien. Den utspelar sig i en tid nära oss i ett land inte allt för långt borta, och det gör berättelsen ännu starkare.
Tidsresenärens hustru - Audrey Niffenegger
Henry är en stilig, bohemisk bibliotekarie som älskar punkmusik. Clare är konstnär med en passion för storslagna pappersskulpturer och thaimat. De har känt varandra sedan Clare var 6 år och Henry var 36 och gifter sig när Clare är 22 år och Henry 30. Det låter otroligt, men är sant. Henry lider nämligen av en genetisk åkomma som får honom att ofrivilligt resa i tiden. Utan förvarning ställer hans genetiska klocka om sig och han kastas framåt eller bakåt i tiden. Då Henry inte kan ta med sig något från en tid till en annan hamnar han naken, pank och hungrig i ömsom komiska, ömsom skräckfyllda situationer. Och Clare kan bara vänta på att han ska återvända.
Kommentar:
Jag avslutar årets läsning med att gråta en skvätt till fantastiska Tidsresenärens hustru. Jag har haft den liggandes i min bokhylla en längre tid, och väntat på det där perfekta tillfället att få läsa den ostört, och den var väl värd att vänta på.
Det här är en alldeles underbar bok. En kärlekshistoria som förflyttar sig genom tid och rum, och det är både intelligent och vackert berättat. Hjärnan får arbeta en del medan man läser, speciellt i början av boken innan man kommit in i berättelsen och de olika tidsresorna. Det är svindlande tankegångar när man sätter sig i Henrys ställe, vilka resor han kan göra. Underbara resor bakåt i tiden där han får möta sin blivande hustru som barn eller sin mor som dog när han var liten. Inte lika underbara resor framåt i tiden där han får reda på detaljer om sin död. Tiden är både vän och fiende.
Det här är fängslande, gripande, välskrivet och otroligt bra! Lev i nuet är en välkänd sanning som kanske blir lite mer sann efter att man läst den här boken.
Fakta:
Förlag: Bra Böcker
Antal sidor: 464
Utgivningsår: 2007
Första meningen: CLARE: Det är svårt att bli övergiven.
Lyckan är en sällsam fågel - Anna Gavalda
Charles är arkitekt med många prestigefyllda uppdrag långt utanför Frankrike, men mindre framgångsrik med att skapa ett hållfast liv utanför arbetet. Han börjar närma sig 50, hans relation med Laurence blir allt kallare och en trötthet håller på att äta upp honom inifrån. Så får han ett osignerat brev, Anouk är död, och minnena väller över honom. Han söker sig nu tillbaka mot händelser och människor i sin ungdom, och möter på vägen Kate, en kvinna som lever i ett slags lantligt, stökigt paradis omgiven av barn och djur. Men även Kate, sin smittande vitalitet till trots, har prövats av livet och tvingats till svåra val. Kate och Charles dras till varandra men inget är givet på förhand...
Kommentar:
Jag tyckte om Gavaldas förra bok, Tillsammans är man mindre ensam, så det var med stora förhoppningar jag tog mig an denna. Riktigt lika bra tycker jag nog inte att den är. Det tog ganska lång tid för mig att få grepp om karaktärerna, och jag störde mig en del på berättarspråket.
Men visst är den bra! Sammantaget är det en bitterljuv historia, med kärlek, värme, tristess och sorg, och man lägger den ifrån sig lite lyckligare och varmare om hjärtat.
Fakta:
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Antal sidor: 554
Utgivningsår: 2009
Första meningen: Han höll sig alltid vid sidan om.
Darling Jim - Christian Mørk
En dag kör en ung man vid namn Jim in i den lilla irländska landsortsstaden Castletownbere på en knallröd motorcykel, och livet blir sig aldrig mera likt för de tre föräldralösa systrarna Fiona, Róisín och Aiofe. Jim trollbinder dem med sina sagor, särskilt den om prinsen som förvandlas till varg och inte kan bestämma sig för om han ska älska eller döda den kvinna som försöker rädda honom. Men samtidigt börjar systrarna ana att den skicklige sagoberättaren döljer något, att det inte är en slump att unga kvinnor gått en hemsk död till mötes där Jim dragit fram.
Kommentar:
Det här är en saga i en saga i en saga. Eller hur skulle man annars kunna beskriva den här fängslande boken av Christian Mørk? Jag tycker det här är otroligt bra, och spännande. Det är kusligt från första sidan till sista, och det är omöjligt att veta hur historien kommer att utveckla sig. Man läser med en krypande känsla av obehag över sig hela tiden. Slutet tycker jag är lite antiklimax tyvärr, det drar ner helhetsbetyget en smula.
Christian Mørk har skapat en värld som är mörk och surrealistisk, fantasybetonad och gotisk. Jag gillar hans språk, som har en speciell ton och bitvis är mycket vackert och poetiskt. Darling Jim är en annorlunda och kreativ bok, som rekommenderas!
Fakta:
Förlag: Pocketförlaget
Antal sidor: 352
Utgivningsår: 2009
Första meningen: Folk ville inte komma i närheten av huset, trots att det sedan länge hade sanerats för nya hyresgäster och kropparna vilade tryggt i jorden.
