Färjan - Mats Strandberg

I kväll ska 1 200 förväntansfulla passagerare åka på en kryssning mellan Sverige och Finland. Men det finns något ondskefullt ombord på den här resan. Mitt i natten är färjan plötsligt avskärmad från omvärlden. Det finns ingenstans att fly. Det finns inget sätt att kontakta land. Och du vet inte vem du kan lita på.
 
Kommentar:

Havet. Utsatthet. Isolering. Tre av mina favoritingredienser i händerna på en skicklig författare. Det är så jag gnuggar händerna av lycka. Men samtidigt vet jag hur svårt det är att hitta en bra skräckhistoria. Jag är inte lättskrämd och jag tycker oftast det blir fånigt när zombies eller vampyrer eller annat är inblandade. Splatter skrämmer inte.

 
Särskilt rädd blir jag inte heller av Färjan, men det är väldigt spännande och jag vänder blad som en besatt. Det är mer äckligt än skrämmande, det är klaustrofobiskt och jag tänker på John Ajvide Lindqvist (när han är bra) och jag tänker på Estonia.
 
Jag tycker väldigt mycket om Mats Strandbergs sätt att berätta en historia. Ingen går säker. Allt kan hända. Jag tycker också om vanligheten, de vanliga människorna som det händer ovanliga saker med. De lite ensamma, de utstötta, de trasiga och det typiska finlandsfärjeklientelet. Det här är riktigt bra, och jag vet att jag aldrig mer kommer att kunna gå ombord på en finlandsfärja utan att se mig om över axeln hela tiden.
 
Fakta:
Förlag: Norstedts
Antal sidor: 476
Utgivningsår: 2015
 
Finns på Bokus och Adlibris.
Visa fler inlägg