En väktares bekännelser - Elin Säfström
Stockholm är fullproppat med tomtar, troll, vättar och älvor. De flesta människor ser dem inte – tack vare Tilda. Det är nämligen hennes ansvar att rådare och människor hålls ifrån varandra.
I vanliga fall delar Tilda jobbet som stans väktare med sin mormor, men eftersom hon är i Norrland på ett särskilt uppdrag, är allt upp till Tilda nu. Ett angrepp av jordvättar i skolans källare hade räckt gott, och när det börjar rapporteras i nyheterna om folk som försvinner är det verkligen för mycket för en femtonåring, med bara en skabbig gammal hund till hjälp (även om han kan lukta sig till magiska överträdelser).
I skolan finns dessutom Hakim, killen med världens brunaste ögon. Om han bara inte var helt trollbunden av överjordiskt vackra Natta, som av någon outgrundlig anledning verkar vilja bli vän med Tilda.
Kommentar:
Fantasy ÄR inte min grej. Det har jag sagt många gånger, men lika många gånger har jag överraskat mig själv genom att läsa fantasy som jag faktiskt gillar. Jag hade nog aldrig läst En väktares bekännelser om det inte var för att Elin Säfström frågade om jag ville ha ett ex, och jag är glad att jag tackade ja. Det här nordisk folktro, urban fantasy, och helt vanliga tonårsproblem mixade med humor och spänning till en fartfylld och underhållande historia.
Egentligen är kanske själva historien sekundär - det är karaktärerna som gör historien. Jag gillar speciellt Tilda - som är alldeles supervanlig och superovanlig på samma gång. Hon är en femtonåring med allt vad det innebär - men är samtidigt en väktare med pondus som håller ordning på de allehanda udda figurer som befolkar Stockholm. Och däribland finns några oförglömliga karaktärer som Knappeman och Grummegänget som är en samling sköna typer.
Den är satt som 12-15 år, men jag skulle nog vilja sänka den gränsen och se den som lika läsvärd även för 9-12-åringarna. I alla fall läser min 10-åring den med förtjusning just nu. (Tanken var att vi skulle läsa den ihop, men tja.. enligt devisen "if you snooze, you lose" så råkade jag läsa ut den på egen hand, jag kunde inte sluta när jag börjat...) Så ja, den är läsvärd även för oss betydligt äldre läsare. Och för oss som inte gillar fantasy...
Fakta:
Förlag: Gilla Böcker
Antal sidor: 283
Utgivningsår: 2016
Andra som bloggat om boken är Sagan om sagorna och Boklysten