Nick och hennes kusin Helena har vuxit upp tillsammans på den gamla släktgården Tiger House - själva symbolen för östkustglamour - där de levt ett liv i tryckande sommarvärme, med solblekta båtbryggor och nattliga cocktailpartyn.

Under tiden efter andra världskrigets slut tycks världen stå öppen. Helena ger sig i väg till Hollywood för att söka äktenskaplig lycka, medan Nick är på väg att återförenas med sin unge make Hughes, som just ska återvända från kriget. Men snart börjar den gyllene fasaden spricka. Helenas make är inte mannen han verkat vara, och Hughes kommer tillbaka från kriget sluten och distanserad.

Åter i Tiger House, på 1960-talets rand, försöker Nick och Helena nu tillsammans med sina barn Daisy och Ed återerövra frihetskänslan från förr. Men allt ska komma att förändras när barnen gör en hemsk upptäckt: någon har blivit mördad i närheten av det vackra sommarstället. Släktingarna kastas ut ur sina invanda banor, hemligheter kommer i dagen, och inget i deras liv kommer någonsin att bli sig likt igen.

 

Jag måste säga att jag är lite kluven till den här boken. Det är en bok som jag borde tycka om, men jag gör det inte fullt ut. Jag har till exempel redan hunnit glömma bort slutet trots att det bara är två dagar sedan jag läste den, och den som läst boken vet att det inte är ett slut som passerar obemärkt förbi. Tigrar i rött väder underhåller och påverkar mig för stunden, men så snart jag släppt boken har jag också släppt historien.

 

Historien berättas av fyra olika berättarröster: Nick, Helena, Daisy, Hughes och Ed och samma händelser skildras med olika ögon. Lager för lager skalas av och bit för bit läggs till pusslet. Det tycker jag är bra gjort. Men mitt största problem är att jag inte tycker om karaktärerna. Alla är olyckliga och ensamma, och jag kommer dem aldrig riktigt nära. Det finns hela tiden en kylig distans mellan dem allihopa, och samma kyliga distans överförs till mig som läser. Det bränner aldrig till, det blir aldrig riktigt intressant eller engagerande. Jag har svårt att tycka om eller känna sympati för någon. Och det är synd, för det här hade kunnat bli riktigt bra.

 

Även om Tigrar i rött väder är sådär, så älskar jag omslaget. Det är superfint och passar perfekt till boken.

 

Förlag: Modernista

Antal sidor: 357

Utgivningsår: 2012

Första meningen: "Jag vet inte säkert om det är en välsignelse eller förbannelse", sa Helena.