Leah sitter ofta i fönstret och fantiserar om huset mitt över gatan på 31 Silversmith Road. Det verkar vara ett slags kollektiv men med en så konstig blandning människor att det är omöjligt att förstå hur de hänger ihop. När Leah av en slump lär känna husets ägare Toby och han ber henne om råd i en svår fråga är hon mer än villig att hjälpa till. Hon är till och med tacksam att få något att engagera sig i då hennes fästman plötsligt deklarerat att hon inte är den han har tänkt gifta sig med. 

Toby är en misslyckad poet och obotlig romantiker och han har utan några större hyresintäkter fått sina inneboende på halsen och varit för snäll för att säga ifrån, men nu måste även han komma vidare i livet och samvaron på 31 Silversmith Road ska få ett slut. Kan Leah hjälpa honom att vräka sina skyddslingar?

Kommentar:
Jag har några olästa titlar av Lisa Jewell som jag tänkte ta mig an i sommar, så Våga flyga och Typ trettio fick följa med mig hem från biblioteket för ett tag sedan. Jag gillar Lisa Jewell. Även om hon aldrig fått mig att jubla högt så är hon en bra chick-lit författare med en lite mer realistisk och jordnära ton i sina böcker än många andra. Det är inte de glassiga, snygga och rika människorna hon skildrar, utan lite mer vanligt folk, ofta bohemer och konstnärstyper.

Det här är en söt liten historia, om än något tunn, och slutet flöt liksom bara ut. Jag tycker fortfarande bäst om Stjärna för en natt, men Våga flyga är ändå en trevlig stunds läsning.

Men omslaget. Usch. Jag har klagat förut och jag klagar igen, varför har Jewells böcker fått såna gräsliga omslag på svenska? De är smärtsamt fula, och det finns absolut ingen koppling till innehållet. (De passar antagligen inte till något innehåll överhuvudtaget.)

Fakta:
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Antal sidor: 446
Utgivningsår: 2007
Första meningen: Leah kikade genom glipan i gardinerna på huset mittemot.