Efter att ha varit en av frontfigurerna i ett av världens största rockband, är Slash den mest mytomspunne gitarristen någonsin. Från det att han för första gången höll en gitarr i sina händer har han levt ut rock'n'rollmyten till hundra procent.

Så fort Slash kunde sätta ihop några ackord och solon kände han att han ville vara med i ett rockband och tillsammans med fyra likasinnade killar blev drömmen verklighet. Guns N'Roses – ett av de största banden genom tiderna hade bildats. Skitiga, vildsinta och lika genuint äkta som gatorna de växt upp på kämpade de sig till den absoluta toppen med flera banbrytande album. Och Slash blev snabbt en rockikon med sina karaktäristiska drag och råa musikstil.

Här berättas historien om hur bandet bildades, hur de skrev musik som skulle definiera en hel era, hur de överlevde galna världsvida turnéer, hur de överlevde sig själva och hur allt sedan föll isär. Slash tar oss med på en berg-och-dalbanefärd genom framgångar, drogmissbruk, interna bråk och vilda turnéer.

Kommentar:
Det här är en mycket bra biografi, en av de bästa i genren. Riktigt underhållande och läsvärd! Om du gillar G'n'R är den här boken ett måste. Här skildras bandets uppgång, framgång och vägen till splittring, allt skildrat med Slash ögon. Det är en sanning, och det är hans sanning, men jag köper den. Han är inte sån att han skönmålar och framhäver sig själv, och han utmålar inte Axl som "bad guy", han tonar till och med ner den bilden och försöker förklara varför Axl betedde sig som han gjorde och varför det blev som det blev. Det handlar mycket om kokain, heroin och crack, och enorma mängder alkohol. In-och-ut på rehab, genomskinliga figurer som förföljer honom och ett leverne som så småningom lett till hjärtmyopati och pacemaker. Det handlar förstås mycket om kärleken till musiken, och den kreativitet som följt honom sedan barndomen. Det är en fascinerande berättelse vi får ta del av.

Slash har alltid framstått som en cool och skön typ, och den bilden av honom har jag kvar även efter att ha läst hans biografi. Kanske att jag till och med tycker om honom ännu mer. Han spyr inte galla åt höger och vänster, med undantag för managern Doug Goldstein som Slash anser var en bidragande faktor till att bandet splittrades.

Om jag jämför Slash version med Stephen Davis Watch you bleed - the saga of Guns'N'Roses, så är det många delar som berättas på samma sätt, men det är också många där Slash version är en helt annan. Men det är väl så det är, olika personer uppfattar samma situation på helt olika sätt. Anthony Bozza, som är medförfattare, har även hjälpt till att skriva Tommy Lee's självbiografi Tommyland, men den är inte alls på samma nivå som denna.

Det sämsta med boken är att det är slarvigt skrivet med mängder av felaktiga meningar, felstavningar och dubbla ord på alldeles för många ställen. Om det då är översättningen eller originalet som bär skulden vet jag inte, säkert en kombination av båda, men slarvigt och dåligt hur som helst.

Fakta:
Förlag: Pocketförlaget
Antal sidor: 496
Utgivningsår: 2009
Första meningen: Det kändes som ett basebollträ i bröstet, fast svingat inifrån.