hyllan - Moln över Arcadia

Moln över Arcadia - Jojo Moyes

Lottie Swift evakueras undan krigets London och hamnar i den sömniga lilla kuststaden Merham. Som fosterdotter i den respektabla familjen Holden finner hon sig väl tillrätta och när kriget är över blir hon kvar. Hon och fostersystern Celia besöker ofta det stora huset Arcadia. Här bor den bohemiska skådespelerskan Adeline och några av hennes konstnärsvänner. Den anda av dekandens som omger Arcadia har gjort det till Merhams främsta skvallerämne, men flickorna älskar huset och dess frisinnade invånare.

Efter en skandalös fest på Arcadia skickas Celia till London. När hon ett år senare återvänder är hon inte ensam. Med sig har hon fästmannen Guy och Lottie behöver bara kasta en enda blick på honom för att inse att han är mannen hon alltid kommer att älska - och hennes känslor är besvarade...

Kommentar:
Det här är en romantisk och spännande roman, som lämnar ett varmt avtryck efter sig. Första delen av boken utspelar sig efter andra världskrigets slut, då vi får följa fostersystrarna Lottie och Celia. Andra delen av boken utspelar sig i nutid, och då är huvudpersonen Daisy, en nybliven mor vars sambo lämnat henne.

Den gemensamma nämnaren för båda historierna är huset Arcadia. Ett stort, vackert art déco hus som under efterkrigstiden beboddes av en samling färgstarka konstnärssjälar, och som fängslade både Lottie och Celia. I den nutida handlingen kommer Daisy dit i egenskap av inredningsarkitekt, huset ska bli en lyxig tillflyktsort för rika storstadsbor.

Efter hand vävs de båda handlingarna ihop, och det är skickligt och oförutsägbart gjort. Jag tycker om alla karaktärerna, de är vältecknade, och de har allihop sina goda och dåliga sidor. Slutet på boken är också riktigt bra, och det krävs en skicklig författare för att knyta ihop alla lösa trådar så snyggt. Jojo Moyes är för mig en ny bekantskap, men en mycket trevlig sådan. En författare jag gärna läser mer av.

Fakta:
Förlag: Månpocket
Antal sidor: 412
Utgivningsår: 2006
Första meningen: Mamma hade berättat för mig att man kunde få reda på initialerna i sin blivande mans namn genom att skala ett äpple så försiktigt att skalet höll ihop i en sammanhängande slinga, som man sedan kastade över ena axeln.