Dubbelfel - Lionel Shriver

För Willy Novinsky och Eric Oberdorf handlar allt i livet om tennis. De träffades på tennisbanan, gifte sig på tennisbanan, och är båda proffsspelare.

Men det finns en avgörande skillnad mellan dem. Willy har spelat sen hon var barn och älskar tennis till den grad att hon definierar sig själv utifrån sitt spel. Eric däremot började spela först på universitetet och ser tennisen som en möjlighet att tjäna pengar under en kort karriär.

Så länge Willy har en ranking högt över sin mans kan hon acceptera hans pragmatiska inställning, men ju bättre han blir, desto svårare är det för henne att vara storsint. På deras ettåriga bröllopsdag vinner Eric för första gången över henne i en tennismatch, och det som skakar Willy är att han verkar så fast besluten att besegra henne.

Bit för bit flyttar rivaliteten från tennisplanen in i deras äktenskap, och Willy upptäcker helt nya sidor av sig själv, egenskaper hon inte visste att hon hade och inte är särskilt förtjust i.

Kommentar:
Vad händer i en relation när vågskålen börjar tippa? När vi plötsligt spelar mot istället för med vår partner? Det är de frågorna Shriver utforskar i den här boken. Dubbelfel är inte en nyskriven bok, den kom ut redan 1997, men nu i höst har Ordfront gett ut den på svenska.

Jag gillar huvudpersonen Willy, och hon är egentligen inte en person det är lätt att tycka om. Allt kretsar runt tennis för henne. Hon ÄR tennis. Hon har vinnarinstinkt, driv, envishet och talang, alla de egenskaper som krävs för att bli proffsspelare. Hon har inga vänner och inget liv utöver tennisen. Allt är frid och fröjd, tills den dag Eric blir bättre än henne. Med ens försvinner hennes självsäkerhet, och hon kan inte hantera att hon inte är bättre än honom. Nu växer sig istället hennes dåliga sidor starkare, och hon förvandlas till en avundsjuk, missunnsam och ilsken person, hon klarar inte av att glädjas med sin mans framgångar, och hon klarar inte av att vara den perfekta tennishustrun som sitter på läktarna och hejar på. Hon har alla de där egenskaperna som man själv inte vill erkänna att man har, och det är det som gör henne så verklig, och det är också därför hon tilltalar mig så mycket. Jag vet inte om hon fascinerar mig för att hon är raka motsatsen till mig, eller för att vi är så väldigt lika.

Oavsett om man gillar Willy eller inte, så kan man inte undgå att bli berörd av henne, eller av berättelsen i sig. Man behöver inte heller tycka om tennis eller sport för att uppskatta den här boken, för det handlar i första hand inte om tennis utan om relationer.

Dubbelfel är en välskriven historia, och jag tyckte den var väldigt bra trots att den lämnar något deprimerande efter sig. Jag har varit förtjust i Shriver sedan jag läste Dagen efter, som var alldeles lysande. Dubbelfel når inte riktigt upp till lysande, men den är mycket bra och väl värd att läsas. Shriver är en på många sätt unik författare, jag kan inte komma på någon att jämföra henne med, hon är riktigt vass och om ni aldrig testat henne tycker jag att det är dags.

Fakta:
Förlag: Ordfront
Antal sidor: 368
Utgivningsår: 2009 (1997)
Första meningen: På den högsta punkten i sin bana blev bollen hängande i luften, viktlös.
#1 - - Amanda:

Jag läste Shrivers "Vi måste prata om Kevin" och blev otroligt förälskad. Hon kom senare på författarbesök på Malmö Stadsbibliotek i samband med just den här bokens utgivning i Sverige (trots att det är längesedan hon skrev den). Har inte läst den själv än, istället gav jag mig på "Dagen efter", men jag kan verkligen tipsa om "Vi måste prata om Kevin", en av mina favoriter.