Bara till låns - Judy Merrill Larsen

När Ellen tittade ut mot sjön kände hon hur hela kroppen blev stel av skräck. Killen på vattenskotern närmade sig långsamt igen i vida cirklar. Och det var bara fyra blonda huvuden som stack upp ur vattnet.

Det börjar som en solig semesterdag på bryggan i glada vänners lag men förvandlas plötsligt till en förälders värsta mardröm. James, Ellens yngste son, blir påkörd av en vattenskoter och skadas så svårt att han dör på sjukhuset.

Ensamstående mamman Ellens värld rasar fullständigt samman. Hon tvingas ändå att försöka vara stark och ta hand om sin trettonårige son Daniel som såg olyckan ske.

Hennes enda drivkraft är att förövaren ska sona sitt brott. Men när rättegången äntligen sätter igång blir det en fruktansvärd chock för Ellen...

Kommentar:
Det här är en sorglig och gripande berättelse som jag grät mig igenom. Ellens sorg blev min sorg. Jag brukar vanligtvis undvika den här typen av sorgliga böcker, men det var något i baksidestexten till den här boken som gjorde att jag fastnade för den.

Det känns väldigt äkta och även om det är gripande så blir det inte sådär sentimentalt. Det är inte bara sorg och skuld, utan här finns även plats för hopp och kärlek. Bara till låns är en välskriven och mycket bra bok som jag varmt rekommenderar - men ha ett paket näsdukar i beredskap! Än så länge är det här den enda som Judy Merrill Larsen har skrivit, men jag hoppas verkligen att det kommer fler. Jag tycker att hon påminner en del om Jodi Picoult i berättarstilen, och det är ett gott betyg.

Fakta:
Förlag: Månpocket
Antal sidor: 219
Utgivningsår: 2007
Första meningen: Ellen svängde in på den lediga parkeringsplatsen och slog av motorn.
#1 - - tilde:

känner igen det där med att gråta sig igenom den.

tycker boken är helt fantastiskt bra!