Tusen strålande solar
Förlag: Wahlström & Widstrand
Antal sidor: 406
Utgivningsår: 2008
Mariam är bara femton år gammal, fattig och utan utbildning, när hon tvingas resa till Kabul för att gifta sig med en nästan trettio år äldre man. Efter nästan tjugo år i ett kärlekslöst och våldsamt äktenskap får Mariam sällskap i sin olycka av den unga Laila - hustru nummer två som tvingas glömma sin kärlek till grannpojken efter att hennes föräldrar dött i ett bombdåd.
Medan de båda kvinnorna uthärdar det ständigt upptrappade våldet, i hemmet såväl som på Kabuls gator, kommer de varandra allt närmare.
Kommentar:
Åh vilken läsupplevelse, jag blev alldeles tagen. Mina förväntningar var väldigt höga eftersom jag tyckte så mycket om "Flyga drake", och den här boken håller minst lika hög klass. Just nu känns den nog snäppet bättre, men det kan ju vara för att jag precis läst den. Det är en bok om kvinnor, starka kvinnor. Om ett land i krig. Om att ta sig genom svårigheter och att inte låta sig besegras.
Boken är välskriven, den känns äkta och man kommer personerna så nära. Jag har både gråtit och förfasats och även lärt mig en hel del. En mycket stark och gripande berättelse som är något av det bästa jag läst. Det är en bok som jag önskar att alla i hela världen skulle läsa.
Jag har av någon anledning fått för mig att både "Flyga drake" och "Tusen strålande solar" är två ganska sega böcker. Men jag har börjat inse att jag måste ha skaffat mig en totalt felaktig förutfattad mening. Nästan alla som har läst dessa böcker är ju lyriska efteråt...
Jag tror det börjar bli dags att införskaffa dem.