Rovfåglarnas tid

Författare: Elisabet Nemert
Förlag: Forum Förlag
Antal sidor: 275
Utgivningsår: 2005

När prästdottern Angelica Blake får erbjudandet att följa med till Frankrike som sällskapsdam åt sin barndomsvän, grevedottern Diana, tvekar hon inte. Hon har alltid drömt om ett liv i adelns salonger. 

Men den verklighet hon möter i revolutionens Frankrike har föga att göra med hennes skira drömmar. Diana blir misshandlad av sin nyblivne make och hans far snärjer sina garn kring Angelica. Samtidigt accelererar skräckväldet under Robespierre och oron sprider sig ända till slottet i Polignac. 

Angelica dras in i en räcka av händelser som tvingar henne att omvärdera allt som hon dittills värdesatt och när väninnans liv är i fara måste hon agera. Hon förs av ödet till Paris, där även läkaren David Duchamp lever. Deras livsöden snuddar vid varandra ett flertal gånger, men de har en lång väg att vandra innan de är redo att mötas ansikte mot ansikte.

Kommentar:
Det här är en bok som jag haft stående i bokhyllan en längre tid innan jag kom mig för att läsa den. Jag tyckte den var trög i början men när jag väl kom in i den så blev det en spännande historia. Jag kände inte alls till Elisabeth Nemert innan, och förstod inte ens att hon var svensk innan jag läste det på insidan av omslaget. Då väcktes mitt intresse både för henne och boken. Jag läser gärna böcker som utspelar sig under den här tidsepoken, och denna hör nog till de bättre. Den är välskriven och fängslande, och inte så smetig och smörig som kärleksromaner ibland kan vara.
#1 - - H:

Nemert är en av mina favvoförfattare faktiskt, håller alltid utkik efter nytt av henne. De är alltid så välskrivna, och hon håller ihop alla tåtar.

#2 - - Noémi:

Det var ett tag sedan jag läste den här boken, men jag tyckte faktiskt att den var smetig och smörig.